Mandagsbarn

"e;Du ar ett mandagsbarn"e;, fick jag hora nar jag var liten. "e;Sondagsbarn fods med silversked i munnen och dem gar det alltid bra for i livet. Nastan sa att de inte behover anstranga sig."e; Mandagsbarn far ett tufft liv. Ingenting gratis dar inte. De maste kampa sig fram, hela tiden, det var vad de sa. Pa den punkten var mamma och mormor fullt eniga. Att vara en kollega som alltid staller upp, att vara en fru som tar pa sig den storsta delen av ansvaret i forhallandet, och att vara en mamma som inte hinner lata sin gratande dotter visa upp sin parlplatta eftersom de maste skynda fran dagis till barnkor, tar pa en manniska. Ar det da sa konstigt att viljan att hoppa, att falla fran hustaket tranger sig pa? Och med tanken pa att modern, som overgavs som bebis och vaxte upp i fosterhem, att mormodern, som fick tillbringa langa perioder pa institution, och att morfadern, som sop sig sjalv till dods, alla var mandagsbarn, ar det latt att sjalv kanna sig forbannad. I Mandagsbarn fors lasaren tillsammans med berattaren ned till botten av en depression men far aven folja med pa vagen tillbaka genom aterhamtningen.Annika Gustavsson ar fodd 1967 och har arbetat som kemist och arkeolog. I debutromanen Mandagsbarn beskriver hon sina egna erfarenheter av utmattningsdepression. Idag driver hon foretaget Uggleskytten.